Back home.

Hemma! Önskar jag kunde säga "äntligen hemma" men det känns inte riktigt så. Jätteskönt att vara hemma hos sambon igen, don't get me wrong, men att lämna 48 graders värme och strålande sol för DET HÄR! :( Kunde det vara pissigare väder eller? Take me back, I say!

En fantastisk vecka har det dock varit på alla sätt och vis, dock med vissa missöden som vi gärna hade varit utan (vatten och stenplattor är en livsfarlig kombination har vi fastslagit!).

Flygresan gick bra, jag överlevde (som säkert märks..)! Väntan på Arlanda var dock en pina för en (läs mig) med flygskräck.



Väl uppe i luften gick det bättre. :) Tur att faster Camilla är så bra på att hålla handen!



Vi landade på söndag eftermiddag på Chania flygplats. Inte ett moln och 35 grader varmt. Värmen slog emot en som en vägg, och lika så gjorde detta fantastiska landskap som är Grekland. Det tog dock ett tag innan vi fick bagaget, och bussresan till hotellet tog sin lilla tid, men vi fick då jubla lite i alla fall när det visade sig att Caldera Bay, aka vårt hotell, var första stoppet.
Väl framme på hotellet var det bara att svida om till bikini, SMÖRJA SIG och sen hoppa i plurret. Vilken underbar känsla!
Efter ett tags plaskande i poolen var det dags för lite fika. Detta förfarande kan man säga höll i sig hela veckan: vakna - äta frukost - kissa (och komma ihåg att INTE slänga papperet i toaletten!) - smörja sig - bada - fika - bada lite till - lite mer fika - mer plurr - middag - sänggående, eller eventuellt en liten tripp på butiksgatan eller en stänkare på terassen.
Ett par dagar försökte vi oss på playan, men det var för det mesta för stora vågor för att de minsta skulle kunna bada, så då var det roligare för dom att hålla sig till poolen.

Litet potpurri av bilder på bad och fika, pretty much vad vi gjorde hela veckan. :)



På våra små promenader längs butiksgatan i Platanias hittade vi några märkliga ting... Att greker inte är så jättehaja på engelska syntes också lite här och var..



Löshår fastsatt på ett hårband, hur genialiskt är inte det!

Tisdag och torsdag blev det utgång för min och Anjas del, Teres var också med på tisdagen. Underbara älskade Teres! Vad hade vi gjort utan dig den här veckan?! Love ya!






På torsdagen var det bara jag och Anja, eftersom att Teres jobbade på fredagen. Denna kväll blev än mer lyckad på många sätt! :) Hittade en skitmysig nattclub där dom bara spelade en massa klassiker som alla kunde, så där skumpade vi runt med våra mjölkdrinkar till Mambo Nr 5, It's raining men, Mercy, Billie Jean och många andra gamla godingar.

På onsdagen där emellan hände dock det som inte fick hända. Lilla söta farmor halkade på terassen och det blev plingplongtaxi in till Gavrilakis klinik. Röntgenbilderna visade på fraktur, hon fick plastskena, som vid hemkomst nu har bytts ut till helt gips, och en väntan på ca 7 timmar inleddes i ett akutrum på kliniken. När det senare under kvällen blev klart att hon inte kunde flygas hem direkt, lades hon in på en avdelning på kliniken. Där fick hon ligga resten av veckan och sedan flyga hem med oss andra på söndagen.



Som om det inte räckte med en gipsad arm!!

Torsdagen spenderade jag själv i Chania på bland annat lädergatan. Hittade några små fina saker, dels till mig själv och dels till mina nära och kära hemma i kalla och regniga Sverige.
Passade också på att besöka saluhallen och en av Chanias kyrkor.



Sista kvällen på Kreta hade Teres hjälpt mig och Anja att fixa en liten överraskning för födelsedagsbarnen, faster Camilla som fyller 50, och farmor som fyllde 70 i söndags. Tyvärr kunde ju då inte farmor följa med oss, men det blev en förtrollad kväll med fantastisk utsikt, god mat och skålar även till hennes ära i hennes frånvaro.




Detta är nu bara ett litet axplock av dom över 200 bilder som togs under veckan, och detta bara med min kamera. Fler bilder kommer allt eftersom jag samlar in bilderna från de andra och säkert även några fler från min egen hög.

Avslutar detta inlägg med lite blandade bilder.



Tack allihopa för en underbar vecka på Kreta!


Take off!

Nu är det inte länge kvar, tills äventyret börjar!

Om 40 minuter, SENAST, lämnar jag hemmet, för att bege mig 22 mil söderöver till Sollefteå. Där ansluter jag till resten av resesällskapet och kl. 15.00 börjar färden ner mot Stockholm. Väl nere sover vi en liten stund hos bekanta, och sedan imorgon bitti kl 07.30 lyfter planet från Arlanda mot varmare breddgrader. :D
Det känns förvånansvärt lugnt än så länge. Lite fjärilar i magen har jag, det kan inte förnekas, men efter några dagar med intensiva funderingar och uppmuntrande ord från nära och kära, så känner jag mig inte lika övertygad om att planet kommer att störta.
Och som min obotliga optimist/realist till faster så kärleksfullt försäkrade mig om:

Ner kommer man alltid!

Vet inte om jag ska skratta eller gråta till den kommentaren men det är ju så sant som det är sagt.

Ångesten och sorgen över att lämna älsklingen hemma gör sig dock gällande i magen så den skriker....
Men det är ju bara en vecka. Snart är jag hemma igen (förhoppningsvis då...), lite brunare och lite mer berest, och kanske med en liten present i bagaget... ;)

Är det möjligt så kommer jag försöka leta upp ett internetcafé eller dylikt under veckan, och kanske lägga in lite bilder och kommentarer. :)

*pirr pirr*


Zzzz....

Jag vet inte ens om jag har ögonen öppna... Kommer gå som en halvsovande zombie hela dagen känns det som..
Dags att komma sig iväg. Mycket att göra idag, massor med ärenden efter jobbet.
*gäsp* Bara att gneka sig igång............

Torrentz.

Denna djungel!
Nu har min kära lillebror installerat nått dylikt på min dator som han tydligen tycker att jag ska använda mig av.
Men det går ju så segt. "Hörru älskling, har du lust att se Hancock om en vecka eller två? Eller förresten, om en kvart? Nähä, det blir nog nästa vecka i alla fall." What´s that?!

Jag prövade att använda torrents för några år sedan, men la ner det projektet av en anledning!

Men men, nu är det väl bara att ge sig till tåls och följa nedladdningen med spänning....

RSS 2.0