Vad har jag gjort egentligen?
Det känns som att allting bara var frid och fröjd innan jag kom in i bilden, och att jag har dragit igång värsta intrigen!

Men är det så konstigt egentligen?! Jag har aldrig tidigare funnit mig själv i en liknande situation, och jag tror inte heller att den här situationen är så vanlig!
Det känns som att alla hade det jättebra och mådde toppen, och sen kom jag och gjorde så att alla bara mår dåligt!

Just nu känns det som att jag bara vill springa bort från allting, så att alla kan få det som det var innan jag kom och förstörde allas frid.

Vet inte vart jag ska ta vägen..... Jag vill bara springa.... Springa, springa... Mitt hjärta kommer gå i tusen bitar, men jag kanske kan rädda tre andras så deras förblir intakta....

Känner mig bara så ensam just nu. Jag har jättemycket människor omkring mig, men ingen att prata med. Ingen axel att låna för att bara få gråta en skvätt, ingen axel som inte är involverad i det här i alla fall. Och jag vill inte tynga ner den jag älskar mer än allt ännu mer.

Det känns just nu som att jag står mitt i ett rum, fullproppat med folk och skriker ut min förtvivlan och min ångest för full hals, men ingen hör mig....

Jag förstår inte varför jag har låtit det här påverka mig så mycket, och jag är så arg på mig själv för att jag gör i alla fall tre personer som jag faktiskt bryr mig om (F, M och S) så fruktansvärt illa, på grund av något som egentligen inte borde vara en sån stor grej.

Allting bottnar nog antagligen (säkerligen!) i fruktansvärt dålig självkänsla och självförtroende, men jag har blivit bränd så fruktansvärt många gånger, och jag orkar inte ens med tanken på att bli det igen.
Speciellt inte när jag har hittat den person som jag verkligen känner att jag är menad för, som jag inte kan se en framtid utan..

Om jag bara kunde gå upp i rök, så att alla andra kunde få må bra.....

Jag orkar inte..... Orkar inte... Vill bara springa.... Men kan inte. Mina fötter sitter fast i jorden, och jag sjunker bara längre och längre ned............