Många tankar virvlar just nu omkring i huvudet.
Kan inte sova, måste skriva ner allt som rör sig innanför skallbenet.
Men hur skriver jag ner det? Hur ska jag formulera mig för att jag sedan ska förstå hur jag kände, och för att kunna ta upp tråden och fundera vidare senare?

Tack i alla fall (du vet vem du är om du läser det här). Det är inte bara jobbiga tankar längre. En stor börda har lyfts från mina axlar och det är lite lättare att andas. Nog för att det är en liten bit kvar, men vägen känns så mycket rakare och tydligare nu. *kram*
Det betydde/betyder jättemycket för mig.

Fortfarande finns några enstaka frågetecken som jag måste räta ut på egen hand, men nu har jag styrkan och modet att göra det med huvudet högt.

Svårt att sova själv. Tomt i sängen. Knäpptyst i lägenheten. Rusningstrafik i hjärnan. Kallt även med täcke.

Tänker på hur lycklig lottad jag är. Jag har en underbar familj, en underbar pojkvän, kärlek i mitt liv. Förhoppningsvis också en grund till något som kan bli en fin vänskap.
Men då kommer osäkerheten som ett brev på posten. Är jag för påträngande, klagar jag för mycket, är jag så jobbig som jag ibland kan känna mig?

Nu börjar direktsändningarna från friidrotts-VM. Tvättstuga kl 10.00. På nått sätt måste man väl fördriva tiden.
Men egentligen vill jag bara sova. Sova sova sova, tills han kommer hem igen imorgon eftermiddag.
Tiden går fort när man sover, men kan man inte sova så får man hitta på andra lösningar.
Damernas försök på 1500 meter.
Damernas spjutkval.
Herrarnas längdhoppskval.
Damernas försök på 200 meter.
Och Robert Kronberg i försök på 110 meter häck.