Är det inte typiskt?!
Ryggen har känts relativt bra hela dagen. Vi tog en liten promenad i morse, och när vi kom hem igen så gjorde jag mina övningar och det kändes bra. Satt en stund i soffan efter maten, vilket kanske inte var så jättesmart men....
Åkte på Ersboda, Blender spelar ikväll. Dansade första dansen med älsklingen, och andra dansen - en bugg - och då small det.... Strålar ner i benet nå fruktansvärt...
Jättetråkigt! Det verkade som att det skulle bli en superkväll....

Men jag får drömma mig tillbaka till gårdagskvällen istället.. :)
Igår firade vi årsdag, 2 år för att vara exakt, och det blev trerättersmiddag på Invito. En fantastisk italiensk restaurant här i stan. Pinsam som jag är så var jag ju tvungen att ta kort på maten... :P

Så här såg menyn ut:

Carpaccio di Renna
Carpaccio på ren med marinerade kantareller, havtornsreduktion, ruccola och västerbottensost
Dryckesförslag: SUD Primitivo Merlot IGT

 

Salmerion al forno
Ugnsbakad röding med taleggiopotatis, honungsglacerade rotsaker och vitvinssås
Dryckesförslag: Feudo Arancio Chardonnay IGT

 

Tiramisú à la Invito
Tiramisu med Frangelico, färska bär och rostade hasselnötter
Dryckesförslag: Feudo Arancio Hekate Passito IGT

 

Jag valde annan förrätt:

 

Zuppa di fungo Porcino
Karljohanssvampssoppa med liten skaldjurscanneloni, parmesanost och friterad svartrot

Förrätter:


Varmrätt:


Efterrätt:


En helt fantastisk middag!!! :)
Tack älskade hjärtat.. *pussar*

Känns som att jag snart kraschar in i den berömda väggen. Alldeles för mycket att göra och alldeles för lite tid till att göra det. Ryggeländet gör ju sitt också förstås. Sååå stressande att inte kunna fungera som vanligt. Att inte kunna göra det som man vill och brukar göra.

Überstressed..... Vart finns frälsningen?

Nu måste jag nog kunna säga att födelsedagsfirandet är avslutat för i år.
Blir många dagar med tårta och presenter när familjen är utspridd och vänner kommer olika dagar.
Många fina presenter har jag som sagt fått, här är lite bilder, dock inte på alla presenter, men på några.



Fick även skraplotter, lite duschgrejor och lite småplock.
Tack så jättemycket allihopa! För alla fina presenter och för att ni finns i mitt liv.

Måste bara nämnas att musen som jag fick av sambon till min laptop skiftar i olika färger!! :) Den är sååå fin. :D

Så var då ännu en födelsedag över, en väldigt trevlig sådan.
Många kära vänner har varit på besök och jag känner mig bara varm inombords.
Det har fikats och skrattats hela kvällen.

Det är konstigt, men jag känner mig inte äldre än vad jag gjorde igår... ;)

Imorrn är också en helt vanlig dag. Läsdag hemma och stressen börjar göra sig påmind igen..... Så mycket att göra och så lite tid att göra det på. Måste vara seriös student imorrn, annars vet jag inte hur detta ska sluta. :P
Läsa, läsa, läsa....

Imorrn blir det också födelsedagsfirande, men då med sambons bror i centrum. Och på kvällen är jag bjuden hem till en kär vän för lite vin, spel och prat. Ska bli jätteskoj.

Men nu är jag trött. Efter en fantastisk kväll. Tack allihopa för alla fina presenter, och tack för att  ni finns i mitt liv och lyser upp min tillvaro. Ni är ovärdeliga.

*gäsp*

Kram och god natt!

Idag har varit en dag från en annan värld, men j*vlar va mycket vi har fått gjort! :)

Fick tentaresultat idag också. Men jag vet inte riktigt. Stod att jag hade klarat båda tentorna (dom där man skulle ha 80 resp. 70 % för godkänt), men jag blir ändå orolig... Tänk om hon har skrivit fel och jag egentligen inte har klarat mig?! Det vet man ju inte säkert förrän man har hämtat ut tentan och har den i handen, och det är inte förrän nästa onsdag......
Usch, det är påfrestande för nerverna att vara student...

Imorrn är det då seminarium till kl 15.00, och sen är det bara att skynda sig hem och hinna få i sig nån middag i fall att nån hade tänkt titta in framåt kvällen.
Då borde jag nog gå och lägga mig nu, det har varit en hektisk dag, och det blir en låååång dag imorgon... Men det är ju faktiskt CSI NY om 20 minuter.... ;)

Natti natt (till alla er som inte har upptäckt denna fantastiska serie, eller som bara har vett nog att lägga sig i tid). ;)

I helgen fick man så äntligen återse hemstaden. Nåväl, det behövs väl inte göras så ofta, det är mest dom nära och kära som man saknar.
Firade lite födelsedag i förskott med mamma på lördagen och pappa på söndagen.
Sen fyller ju mammas Ola samma dag som jag, så det blev lite dubbelkalas.
Jonas, Cissi och barnen kom förbi fram på kvällskvisten på lördagen efter en hel dags lövkrattande, jättemysigt.
Fin fina presenter fick jag. Redan "monterat" och testbränt. ;)
Mysigt att få mjukas lite med barnen också. Frida är ju en riktig pajas och ett riktigt charmtroll, och hon stog ju självklart för en del av kvällens underhållning underbar som hon är. Och lillprinsen våran va lika mysig och go som vanligt. Hampus är ju våran gudson, men båda är dom våra små ögonstenar.

Mamma bjöd på finmiddag också där på kvällen, gott som bara den (som vanligt)! Hon är söt hon, min mamma. Love my mom. Massa presenter också som gjorde mig fantastiskt glad (handskarna är gudomliga lilla mor, och borsten också!).
Sen som sagt så var vi förbi en sväng hos pappa på söndagen och drack en kopp te. Det blev lite hastigare än vi egentligen hade tänkt, eftersom vissa komplikationer på nerresan, gjorde att vi var tvungna att åka tidigare på söndagen.
Fick i alla fall fina presenter även där. Presentkort på Stadium som igår blev till en jacka. Bilder kommer på den inom kort...

Avslutar kvällen med lite tv och kanske lite glass. Vi tröstäter lite ikväll nämligen efter sambons innebandymatch. Inga vidare kommentarer om den.
Hemmastudier imorrn. Men det är ju så mycket annat som ska göras inför torsdag..... Städa, handla, baka, baka...... Och måste ändå försöka hinna med plugget..... *phew* Känns lite övermäktigt just nu...
Nej, CSI NY och Ben&Jerrys are my best friends tonight.

Lite pics från helgen får runda av för den här gången.

En ny vecka har börjat och man känner sig lika deppig som varje annan måndag.
Sitter hemma och pluggar idag. Skönt. Ryggen vill inte riktigt vara med idag. :(

Precis sett Desperate Housewives. Kanal 5 är ju så underbara att dom visar repris av de tidigare säsongerna varje vardag. :) Älskar den serien. Den är så smart, lite drulig, men ändå så är det så lätt att återknyta till ens egna vardagsbekymmer och bestyr. Love it.
Ser det som ett litet lovligt break i studierna också så här fram mot eftermiddagen då man börjar bli lite trött i bollen.

Nu blir det en liten sväng ner på stan. Fick presentkort på Stadium av pappa och Eva i födelsedagspresent (i förskott när vi var hemma i helgen, fyller ju inte förns på torsdag jue.. :P), så jag ska ner och se om jag hittar nån ny vinterjacka. Perfekt.
Köpa nån fin blomma till köpmandisken. Och handla lite.

Back later.

Bakade muffins igår som inte blev helt tipptopp, men nu har några justeringar gjorts och efter lunchen är färdiglagad och äten så ska jag göra försök nummer två.
Hittade också en trevlig sida med massa recept på något som nog kvalificerar sig på min topp 3 lista över bakverk:

CHEESECAKE!

Så det ska väl också bakas här hemma i sinom tid. Men först blir det ett andra försök på muffinsarna. :)

Den här kursen är faktiskt riktigt intressant. Fast jag vet inte om det är nån självförtroendeboost direkt att gå på våra seminarium.
Jag insåg idag att jag kanske inte borde bli farmaceut... Kanske inte borde jobba med människor, just för att jag är för mänsklig. Jag HAR känslor, jag är en känslomänniska och jag säger vad jag tycker, jag är väldigt rak.
Jag kan inte agera som en maskin, som ska behandla alla lika och inte bli personligt påverkad av kunderna. Jag BLIR påverkad av andras liv, men jag kan inte tassa på tå runt allt som rör sig.
Men är det inte en positiv egenskap att man bryr sig så mycket att man är ärlig i avsikt att HJÄLPA?

Informationsuppgifter som ska göras till seminarierna för att redovisas (därav titeln).
Jippi. Och vem får det värsta? Ja men självklart jag. Sexuellt överförbara sjukdomar. Som att det skulle vara av en slump....
Yeah right.

Stackars min älskade sambo dom här få dagarna varje månad. Fast det är inte lika illa varje månad.
Men nu är det hemskt!!

Kan inte sluta gråta. Bölar för minsta lilla, och tillslut när man har gråtit i x antal timmar så spelar det ingen roll vad som sägs, då grinar man för ALLT! Till och med när älsklingen säger att man är söt....!

Usch vilken jobbig känsla det är att inte kunna kontrollera sina känslor.

Tänk va mycket som kommer med en ny dag.
En helt ny chans. En helt ny morgon. Nya möjligheter. Ett nytt humör.
Varje dag kan vara den första på ditt nya liv.

Kanske betänkbart. Spelar ingen roll hur hemsk gårdagen var, för idag är en ny dag, ett nytt oskrivet blad, som du kan fylla med det du känner för.

Skit i gårdagen. Skit i förra veckan.

Omfamna den nya dagen.

Idag är en speciell dag.
Födelsedag för vissa, armageddon för andra, ångestdag, bra dag, skitdag. Ja, listan kan göras lång.
Slängde ut 100 spänn på sjukgymnast, och för det fick jag kommentaren:

"Ja, det är ju nånting som är galet i ryggen på dig."

JAHA! Är det det som menas med ryggskott?! *morr*
Lagomt j*vla irriterad gick man därifrån.

Idag har jag en sån dag då jag känner mig lite utanför. Lite ensam. Har inte fått varit med alla andra och dansa på över två veckor, och nu ska dom iväg igen på fredag. Blir lite deppig och nere när jag tänker på det. Och dansen är väl den största bidragande orsaken att jag känner mig lite utanför och ensam, men inte den enda.

Bara för att jag inte kan följa med på alla deras äventyr så betyder ju inte det att jag har slutat att existera. Eller? Kom och drick en kopp te i alla fall.... Alla är så upptagna, och jag vet hur det är för det är även jag, men en kopp te behöver inte ta så lång tid......

Här är jag!

Hemma igen efter en helg i kappsäck.
Trött som fan igår kväll, och har inte riktigt sovit ikapp, så är fortfarande helt död. Tidig kväll ikväll. Historien om helgen i Uppsala ges vid ett senare tillfälle, troligtvis senare i veckan när lite bilder har kommit in från olika håll, och om det finns en stund över. Snuskigt mycket att göra på den här kursen! Här blir det åka av i fyra veckor. Swoosch.

Fimpar plugget för ikväll. CSI kl 21.00. Innan dess....... ja du... en dusch kanske?
Sjukgymnasten imorrn bitti. LAGA MIG!!
Back later.

Jag blir så arg så jag kokar!!! Jag är så jääääävla less på att behöva tjata precis hela tiden! Har till och med pratat allvar med honom, men det sjunker inte in!!! Jag orkar inte hur mycket som helst. Det rinner över nu.

Usch... Jaha, då var det dags... Om en timme gäller det.
Ångest... Vill inte bli underkänd. Har aldrig kuggat en tenta förut, nånsin.... Jag vet att jag sa igår att jag har ställt in mig på det, men nu grinar jag och känner bara ångest. Okej, ni får tycka att det är det fjantigaste ni nånsin har hört, och jag vet, det går alltid att skriva om. Men jag vill inte!! Jag vet också att jag har alldeles för höga krav på mig själv, men så är det.
Jag vill inte.... Jag vill kunna. Och nu känner jag bara enorm rädsla, men samtidigt lite jävlar anamma.
Har ju inget val i vilket fall. Bara att masa sig dit och göra det bästa av det. Två tentor väntar.....

.... eller ignorerad. Vilket som så blir man ledsen. Stelfrusen både metaforiskt och bokstavligt.

Har varit hårdplugg hela dagen. Kl 19.10 gav min rygg totalt upp, så då gjorde jag och Erik kväll. Har fått mycket gjort idag, men är väldigt inställd på omtenta. Räknar med det. Men det kan ju vara bra, om det då mot all förmodan skulle gå vägen så blir man ju väldigt glatt överraskad. :)

Nu är det lite mat och lugnt panikande framför tv:n som gäller. Men mer plugg blir det nog inte.... Nån gång får det vara nog. Finns en gräns för hur mycket man kan trycka in kvällen innan..

Okej då kör vi!
Sista dagen innan tenta. Maratonplugg. Har med mig massa fika, datorn är uppackad och kepsen är på.
Wish me luck!

Varför har man det draget i sig, att man söker bekräftelse av andra? Okej, alla har väl inte det behovet, men jag kan ärligt säga att jag har det, i perioder i alla fall. Att man vill ha bekräftelse på att man är uppskattad och omtyckt. Av familjen, sambon, vänner. Att nån tycker att man betyder nånting alldeles speciellt.

Jag tror att hela samhället (ja, varför inte hela världen - med risk för att låta som Miss Universe) skulle bli en bättre plats/miljö om vi faktiskt sa till varandra oftare att vi tycker om varandra och berätta för dom som betyder mycket för oss att dom gör det. Alla behöver lite kärlek och lite självkänsloboost. Man måste uppskatta varandra, och att säga det är viktigt.
Precis som att man aldrig ska somna osams.
Man vet inte när det är sista gången man har möjlighet att säga det....
Lite filosofi såhär på tisdagskvällen, när man egentligen borde sitta nergrävd i skolböckerna.
Men det är värt att ägna en tanke åt, elle hur?

Nionde dagen som krympling är snart till ända. Och bättre och bättre har det blivit. Sakta men säkert börjar mina ryggmuskler att ge med sig. Nu kan jag böja lite lite i höften, vilket var totalt omöjligt för en vecka sedan.
Det är lättare att ta sig i och ur bilen/sängen, men det kanske beror lite på att man börjar få in tekniken lite också. ;)
Mycket bättre känns det i alla fall. Nätterna är värst. Då känns det som att man har gått av i två delar.

Var och fixade naglarna idag. Äntligen! Och det känns lite som att jag kunde få unna mig det, dels för att det faktiskt är lite synd om mig (:P), och dels för att vi fick tillbaka tentaresultat idag och jag hade varit sååå duktig. :D

Seminarium imorrn. Den här veckan kanske jag inte behöver ligga hela seminariet på golvet.....
Tenta på torsdag, och det kommer så inte alls gå bra... Tentan är i två delar. 70 resp. 80 % för godkänt..... Aj aj aj...

Men jag skyller på ryggen... Vilket egentligen inte är giltigt när man har alla föreläsningar på internet och kan ligga med datorn i sängen... Men jag skyller på den i alla fall... Ja det gör jag.

Våra underbara små ögonstenar!!
Några bilder från dopet 20/9. Vår gudson, aka lillprinsen, var så snäll o go hela dan. Det var nog lite utmattande att döpas, han somnade när prästen hällt vatten på huvudet på honom. :)
Storasyster Frida var också jätteduktig och snäll hela dan.
Som sagt, våra små ögonstenar.

Nämligen under ifrån.
Just det ja. Är sängliggandes (till typ 95%) sen i lördags. Böjde mig ner för att ta på mig skorna och pang.. Ryggskott.
Självklart. Varför inte?

Spenderade femså timmar på akuten på söndag kväll, bara för att få konstaterat att ja, du har ryggskott. Hem och ät Alvedon och Ipren och försök att röra dig så mycket som möjligt... What?!
Ingen smärtlindring what so ever fick jag av dom sockerpillren, så idag ringde jag till vårdcentralen och krävde starkare grejer. En liten fördel med att vara farmaceut är ju att man vet precis vad man ska begära för godsaker. ;)
Krävde även muskelavslappnande. Skulle va trevligt om man i alla fall kunde gå på toaletten själv utan hjälp, vilket jag hoppas kommer bli möjligt med hjälp av dessa underbara piller.

Har varit hemma hela veckan. Har väl inte haft så mycket val iofs.. Men idag så var det obligatoriskt seminarium på skolan, så det var bara att packa ner filt och kuddar och masa sig iväg (med hjälp från min underbara sambo, vad skulle jag göra utan honom?!). Aldrig har jag väl varit med om att nån har behövt ligga på golvet under ett seminarium, men nån gång ska vara den första. Fick hela tiden be folk prata lite högre, och det var inte det lättaste att se OH-duken och tavlan, men jag var ju där i alla fall. OCH gjorde mitt bästa. :)







Alltid bra att se saker från ett annat perspektiv. :)